Photo: Anders Sune Berg

OVERGADEN INSTITUTE FOR CONTEMPORARY ART     02.04 – 29.05 2016
Varulv!

Climate crisis, financial crisis, crisis of confidence, welfare crisis, governmental crisis… In recent years recurrent crisis rhetoric has left an indelible mark on public debate. But to what extent are the threats we face real or imagined? And can we change the world by changing the story we tell about it? Such questions form the starting point for the exhibition Varulv! (‘Werewolf!’) which unfolds as a poetic satire of society. From various perspectives, the participating artists probe the nature of crisis to locate some of the dominant political, social and psychological issues and mechanisms characterizing the times we live in and our debate about it. 


Participating artists: Ann Louise Andersen (DK), Aurora Sander (NO), Francisco Montoya Cázarez (MX), Lise Harlev (DK), Marie Kølbæk Iversen (DK), Henrik Plenge Jakobsen (DK), Konvoj (DK), Peter Land (DK), Mikkel Ploug (DK), Cia Rinne (FI), Johannes Sivertsen (DK), Iris Smeds (SE), Jasper Sebastian Stürup (DK), Christian Vind (DK).
CURATOR: Anna Holm

VASKA FIMPEN; THE LEGEND OF THE SAD VAGINA

SPRITMUSEEUM 31 JAN 2016

VASKAS MANIFESTET

Vaska Fimpen är ett punkband.
Vaska Fimpen är ett konstverk.
Vaska Fimpen är en ljudbok.
Vaska Fimpen är världens sämsta konst.
Vaska Fimpen är världens bästa konst.
Vaska Fimpen är vattentät
Hon krälar på golvet på världens högsta piedestal.
Vaska Fimpen har inga ideal har inga barn har ingenting kvar.
Innan Vaska Fimpen fanns bara musik nu finns Vaska Fimpen.
Vaska Fimpen är den felande länken mellan Kim Gordon och Rebell Robban.
Vaska Fimpen uppfinner det som redan fanns hon gör det igen för hon kan inte historien. Vaska Fimpen uppfinner hjulet och nu cyklar hon iväg och hon kommer aldrig komma fram.
Vaska Fimpen är Sveriges största poet.
Vaska Fimpen är alla misslyckades bra självförtroende.
Vaska Fimpen är den korta stunden de faktiskt trodde att de kunde.
Hon har hon tagit det ögonblicket och sträckt ut till en evighet.
Vaska Fimpen kommer alltid kunna för hon vet att det inte finns någon skillnad mellan att kunna och inte kunna, det finns ingen skillnad mellan musik och ljud, det finns bara motstånd i luften. Det finns bara en vilja att ta ner väggar och det finns bara väggarna som står kvar eller ger vika.
Detta är Vaskas mark, där du går har hon redan spottat du kommer halka du kommer slå dig tills du skriver en låt och sen kommer det sluta göra ont.
Vaska Fimpen är en förebild för unga kvinnor. Vaska Fimpen är en förebild för manliga musiker. Att vara historielös är en förutsättning för att kunna skriva historia det är så här det går till.
Vaska fimpen är ett enmansband och en monumental ensamhet.
Vaska fimpen är en slasktratt för det du egentligen ville säga
Vaska fimpens känslor kan inte konceptualiseras
Vaska fimpen är bara suverän i sin utsatthet
Vaska Fimpen ska släppa en skiva nu, hon är musiker på riktigt nu, ni ska hjälpa henne släppa en skiva nu, ni ska ge henne pengar så att hon kan leva sin dröm nu.
Vaska Fimpen drömmer om att stå på globen. Vaska Fimpen drömmer om att bli bäst i världen på elgitarr hon tror inte att man måste träna i 10 000 timmar, hon tror att det går fortare än så. Vaska Fimpen tänker att hon kan springa dit och ställa sig på scenen och hon kan det för hennes fel är allas fel och hennes misslyckande är världens misslyckande och hon tänker dela med sig
Vaska är din projicerade dröm om att få vara ett punkband
Vaska är en dröm som är så jävla verklig att den förvägrar all harmoni.
Vaska Fimpen kommer köpa frukt och billiga cigg för pengarna hon kommer röka upp dom du vet att hon kommer röka upp dom ingenting kommer finnas kvar du vet att hon har rökt upp dom redan innan du gav de till henne dom.
Det fanns ett hål i horisonten men vi har hittat ett lim hon heter Vaska Fimpen och hon är ingenting men du har ingenting på henne och hon har fortfarande kläder på sig och du vet att de gammal äcklig svett för hon har spelat i dom hur många gånger som helst och hon är rädd innan men hon blir glad efteråt och det är så här det går till när saker går sönder och hon vet hur det låter när saker går sönder och om du inte har någonting kommer hon ge dig sina upprökta cigaretter för hon tänkte att du ville veta hur det kändes när hon var ledsen och hon tänkte att du ville veta hur det kändes för henne när du var ledsen och att ni kanske kunde komma fram till någonting tillsammans genom att tydligöra och avgränsa din funktion som publik och hennes funktion som rockstjärna. Det här är inte disharmoni det är mitt liv det är så här det låter när någonting går sönder

Vaska är ett berg och ett hav och hundra ensamma hundar

Ett försök att skapa prestationslöst

Det kommer aldrig gå

Det har redan gått

DEATH YOGA

“The dead body has no memories, and therefore no knowledge. If a dead body enters a stage it will not know what to do. It will just lay there, it has no narrative, I mean it doesn’t even have time. In this way the dead body is always free”

Iris Smeds: En retrospektiv på Liljevalchs Hubb

Fredagen den 6e mars klockan 17:00 har vi äran att bjuda in till vernissage avIris Smeds: En retrospektiv, den första av en rad utställningar och program på Liljevalchs Hubb i Solna.

Retrospektivet är en metod att ordna och studera det förflutna som väcker många konnotationer. Inom naturvetenskapen är det en central metod för att utvärdera exempelvis medicinska studier. I konstvärlden har den under modernismen kommit att ge uttryck för ett ordnande av historien som linjär och av den konstnärliga handlingen som avslutad när den möter sin publik. Retrospektivet är en av den modernistiska konstinstitutionens vanligaste utställningsformer. Här presenteras och recenseras den avslutade konstnärliga gärningen för att sedan ta sin plats i historien. Den retrospektiva, återblickande studien vänder ofta blicken mot konstnärer som själva inte är närvarande i utställningsprocessen. Avståndet i tid mellan uppkomst av verk och utställning är ofta stort. Så är inte fallet i Iris Smeds - En retrospektiv. Här är konstnären själv närvarande.

Smeds konstnärskap kretsar kring det säljbara, produkten. Följaktligen är aspekter av temporalitet ständigt närvarande i hennes arbete. I tidigare utställningsprojekt har Smeds arbetat med komodifieringen av konst och gest. Hon har tänjt på gränserna för vad som definierar den konstnärliga produkten för att i Iris Smeds Total Sell-Out2010 gå så långt som att sälja sin karriär som konstnär.

Iris Smeds - En retrospektiv är ett utforskande av en utställningsmetod som samtidigt både präglar och speglar en konstvärld och dess ekonomi. Genom att tänja på gränserna för vad som ryms i denna metod och samtidigt luta sig mot de pedagogiska bekvämligheter den erbjuder presenteras Iris Smeds konstnärskap för första gången i en större omfattning. Smeds tar även själv plats i utställningen vid ett flertal tillfällen då den aktiveras med performances.

Iris Smeds - En retrospektiv cureras av Iris Smeds och Johan Norling. I anslutning till utställningen finns en publikation med bidrag av Alida Ivanov, Lars-Erik Hjertström Lappalainen och Sanna Samuelsson. 

Välkommen till en performativ konferens om misslyckandets aspekter – från hur man formulerar arbetskritik i en konstnärlig praktik, till "failing" som feministisk strategi och ett nyskrivet performance om dålig hud.

THE ACTRESS; THE ORACLE; THE TRADGEDY

INDEX - THE SWEDISH CONTEMPORARY ART FOUNDATION 05.04.14

KRISFESTIVAL, DRAMALABBET 11.04.14

PALs PERFROMANCE FESTIVAL 26.04.14

VASKA FIMPEN

7 DEC, FRI13TH, MDT

IN ORDER TO EAT ANOTHER MAN'S SOUL

28 OKTOBER, SKISSERNAS MUSEEUM, LUND

"Det här är Marie A. Hon ska dö om 24 timmar och hon ångrar enligt egen utsago ingenting. Hon tycks inte ens ångra att hon blev född och nu ska hon dö. Hon är revolutionens fiende eftersom revolutionen skulle omöjliggöra hennes liv. Hon är vår fiende eftersom hennes liv omöjliggjorde vårt."

Alla ska dö men jag ska dö först vill belysa Marie Antoinette som en politisk varelse och undersöka hur man skapar och dödar ett överklassmonster. Iris smeds libretto handlar om det överdådigas attraktionskraft och det underliggande hatet mot samma kraft. Var går gränsen mellan socialt ansvar och en given identitet. Är Marie Antoinette ens ansvarig för sina handlingar eller spelade hon bara sin roll?

Dialogen uppstår mellan Anna Järvinens låtar och är uppdelad i de två karaktärer Marie A och Marie B. Iris Smeds står själv på scen som en del i sitt undersökande av skådespelaren som konstverk och samhällsidentitet.

A COMMON FALL

30 MAJ SANKT GÖRANS GYMNASIUM

Det byggs. Det paradoxala är att det inte förnyas. Valet står mellan bostäder och galleria, leva och konsumera; leva för att konsumera. Man har på många sätt förlorat respekten för rummet. Det ska fyllas, men får inte föra sin egen talan. Det blir en kropp, en kropp till salu och utan egen vilja.

Utställningen A Common Fall vill belysa dessa frågor: om hur vi behandlar rumslighet i en tid av förnyelse, en ombyggnation utan förnyelse. Detta är en tid av försäljning och konsumtion.
Hur behandlar vi vår historia genom vår nutid? Sankt Görans Gymnasium har tagit rollen som en metafor för rumslighet, uppbyggnad och förfall. Skolan är inrymd i en byggnad ritad av arkitekten Léonie Geisendorf. Inspirationskällan för bygget var de brutalistiska strömningarna i Europa under 50- till 70-talen. Typiskt för sådana byggen är fort-liknande linjära block i betong, som även gav upphov till namnet för ismen: från franskans betón brut, eller rå betong. Le Corbusiers Unité d’Habitation är nog ett av de mer kända brutalistiska byggena och kom som ett helhetskoncept; en plats att bo och leva i.

Kylan i den brutalistiska arkitekturen associeras dock ibland med en totalitär ideologi, men också med en socialistisk utopisk tanke som har tagit form i diverse byggprogram som miljonprogrammet: flerbostadshus och gigantiska bostadsblock med låg hyra. Byggnadstypen kom till efter andra världskriget då det rådde bostadsbrist i Syd- och Centraleuropa. Blocken kunde husera 1600 boende och skulle fungera som självförsörjande städer med arbetstillfällen och service. Léonie Geisendorfs byggnad är tio våningar hög med en totalyta på 15 000 kvadratmeter.
Den har en bärande stomme av gjuten betong och icke bärande fasader, gjorda i rått, obehandlat betong med utfackningar av härdat glas som delats upp i ett fönsterraster. Denna geometriska enformighet är återkommande i brutalistiska byggnader. Ett annat återkommande tema är att byggnadernas funktion visas i utformningen och designen av exteriören.

I Sankt Görans Gymnasiums flyglar finns det plats för demonstrationshallar, ateljéer, bageri och butiker. Idag står det tomt, men ska byggas om till bostäder. Förnyelsen finns i husets rum och rumslighet. Verken och deras tematik ska framhäva byggnadens historia, arkitektur, filosofi och liv, men också ge den en egen vilja

. A Common Fall tar sin början i Sankt Görans Gymnasiums entréhall och fortsätter sedan in i undervisningssalarna, vilket skapar en organisk utveckling genom huset. Utställningen leker med de olika koncept som driver diskussionerna om hur framtiden ser ut för Stockholms arkitektoniska landskap: ekonomi, konsumtion, bostadsbrist, skönhet.

Alida Ivanov

VASKA FIMPEN

7 MAJ DOC LOUNGE

IN ORDER TO EAT ANOTHER MAN'S SOUL

27 MARS SVARTA HÅLET

"Det här är Marie A. Hon ska dö om 24 timmar och hon ångrar enligt egen utsago ingenting. Hon tycks inte ens ångra att hon blev född och nu ska hon dö. Hon är revolutionens fiende eftersom revolutionen skulle omöjliggöra hennes liv. Hon är vår fiende eftersom hennes liv omöjliggjorde vårt."

Alla ska dö men jag ska dö först vill belysa Marie Antoinette som en politisk varelse och undersöka hur man skapar och dödar ett överklassmonster. Iris smeds libretto handlar om det överdådigas attraktionskraft och det underliggande hatet mot samma kraft. Var går gränsen mellan socialt ansvar och en given identitet. Är Marie Antoinette ens ansvarig för sina handlingar eller spelade hon bara sin roll?

Dialogen uppstår mellan Anna Järvinens låtar och är uppdelad i de två karaktärer Marie A och Marie B. Iris Smeds står själv på scen som en del i sitt undersökande av skådespelaren som konstverk och samhällsidentitet.

IN ORDER TO EAT ANOTHER MAN'S SOUL

19 SEPTEMBER SRC AKTc BONNIERS KONSTHALL

19 MAY ATSOCIETY AND MAGIC, GALLERI MERKEZ, BERLIN

28 MAY KLUBB 10-TAL, TEATER BRUNNSGATAN4

Var med om tjuvstarten på Power Distortion 2, Sektionens/Skf:s performanceprogram för våren 2012!
Kom till Konstnärshuset den 5:e dec och lyssna på samtalet;

Performance artists – Where do they come from, will they ever get married, why were they even born?

i regi av performancekonstnären Iris Smeds.
Ett seminarium som kommer att diskutera performancekonstens förhållande till makt och rum, dess ekonomiska och demokratiska värden samt dess position inom samtidskonsten. Seminariet utgör startskottet för Power Distortion, rond två.

Trots att performancekonsten i Sverige är på frammarsch saknas oftast en kvalitativ bedömning och djupare analys av konstformen. Ofta ses performance som en form av sidoaktiviet, som får stå i relation till den objektbaserade konsten istället för att etablera och normalisera en egen plattform. Seminariet vill belysa performancekonstens konstnärliga och politiska egenskaper och försöka ringa in dess gränslöshet. Hur kan performancekonsten genom sitt uppbrytande av konstrummet och sin vägran att skapa säljbara värden fungera som en förnyare av samtidskonsten? Hur kan man arbeta med dokumentation och spridning i förhållande till performance utan att skapa förment objektiva bilder som kan auktioneras ut på Bukowskis när historien beseglat dem? Är osäljbarheten en förbannelse eller ett privilegium? Är performancekonsten rent av den ultimata konstformen?

I panelen: Elin Wikström – Konstnär och professor vid Konsthögskolan i Umeå Milou Allerholm – Konstkritiker på Dagens Nyheter och lektor i konsthistoria på Kungl konsthögskolan. Catrin Lundqvist – Intendent och ansvarig för programverksamheten på Moderna Museet.

PD2 exprimenterar med alternativa former för dokumentation, varför fotografering och videofilmning av seminariet, liksom kommande performance, undanbedes.

Var? Stora Galleriet, 2 tr. Konstnärshuset, Smålandsgatan 7, Stockholm
När? Måndagen den 5.e December kl 19.30.
Portarna öppnar för mingel och lättare tilltugg i foajén på plan 2 redan kl 19.
Gratis inträde! Alla är varmt välkomna!
Läs mer om Power Distortion på: www.sektionen.tk

Tack till: Sektionen/SKF, Kulturbryggan och KRO/KIF

SPACE MATTERS Publika rum och digitala medier
Enligt Wikipedia är ”offentligt rum” ett begrepp i samhällsplanering för utrymmen i bebyggelse inomhus eller utomhus dit allmänheten har enkelt tillträde. Wikipediaartikeln illustreras av en bild på ett torg. Ofta används just torget som symbol för det urbana samhällets gemensamma rum. Torget är en allmän plats för utbyte av tankar, erfarenheter och idéer individer emellan. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten? Samtidigt som de offentliga rummen bit för bit övertagits av uteserveringarnas, reklamkampanjernas och stormarknadernas trygga förutsägbarhet, har det vuxit fram olika former av platser för möten och uttryck på internet. Wikipedia, Youtube och Facebook är några exempel på digitala medier, som i allt större utsträckning tar över rollen som torg. Som en konsekvens av denna utveckling har allt fler konstnärer börjat arbeta i relation till dessa digitala, publika rum. Den digitala tekniken erbjuder konstnärerna bland annat tillgång till en oändlig materialbank och helt nya distributionsformer, och genom verken blir frågor om original och kopia, tid och rum, betraktare och upphovsperson, fiktion och realitet mer och mer komplicerade. Under en oktoberkväll sammanförs några av de här rummen, uttrycken och resonemangen på olika platser runt Stortorget i Karlskrona. Verken som visas utgår på ett eller annat sätt ifrån publika rum och digital media.

Konstnärer och verk: Nicola Hansen Bergström & Valdemar Lindekrantz: Excavation II Grant Watkins: Go Beyond Conceptualized Thought Pike & Nug: Best Things In Life For Free Thomas Broomé: HellHunt 666 sekunder Iris Smeds: Estetiken.com Performing Pictures: Offspring Taking Off Andreas Sandström/Undantag Förlag: Saving Clones Ghost Writers/Undantag Förlag: Ghost Rider – Fuck Police Undantag Förlag: Stockholmopen.be

Curator: Oscar Guermouche Tid och plats: 13:e oktober 2011, kl 18-21, Stortorget i Karlskrona

Iris Smeds konstnärskap kretsar kring spörsmål rörande identitet och jagskapande. Subjekt eller objekt, människa eller produkt, fiktion eller verklighet – begreppen förvrängs och utvidgas. I sina performances skapar och gestaltar Smeds skilda karaktärer och levnadsöden. Serien Susanna vid havet, signerad Jane Martini, bör betraktas som ett utvidgat performance. I egenskap av den fiktiva Jane Martini har Smeds framställt ett antal organiska, sinnliga tavlor som signalerar ett (möjligen naivt) andligt uppvaknande och könsligt medvetande.

Gestaltandet av Martini, en amerikansk helyllekvinna med rötter i hippierörelsen och ett förhållandevis statiskt feministiskt medvetande, kan betraktas som en drift med bilden av den kvinnliga konstnären – eller: som ett försök att förstå och rannsaka bilden av den kvinnliga konstnären. I vilket fall undersöks genom Jane Martini möjligheten att vara någon annan än den man egentligen är (eller: dilemmat att bli betraktad som någon man inte är).

Smeds verksamhet består i en spaning efter icke-definition och dubbelhet – och efter den identitet som gått förlorad i vårt hyperindividualistiska, identitetsbesatta men samtidigt skönt identitetslösa tidevarv.

Lili von Wallenstain (curator till My name is not Susan)